Grundia räddar historiska Lindholmens betjäntflygel

– Vi har många gånger jobbat med historiska byggnader i olika sammanhang som samlar personer med vitt skilda kompetenser. Det var självklart för oss att tacka ja till detta, säger projektledare Johan Téenhäll.

Företagskulturen som genomsyrar företaget har varit en del i vad som gör dem framgångsrika. Modellen kallar Grundia för ALLM som står för ansvar, lyhördhet och långsiktighet vilket ger alla i företaget och dess intressenter ett mervärde.
– Det är ett fritt arbete där man har ett stort ansvar. Det ansvaret förvaltar man själv men alla hjälps åt i ett projekt om det behövs, fortsätter Johan Téenhäll.

Grundias affärsområden riktar sig både mot nyproduktion, exempelvis grundläggning vid uppförandet av nya fastigheter eller spontning, medan den andra delen inriktar sig mot äldre hus med sättningar som är i behov av en grundförstärkning för att stoppa ytterligare sättningsskador.

– Jag har varit konsult i 10 år och har erfarenhet av vilka åtgärder som krävs för hårt åtgångna hus. Andra i företaget kommer från entreprenadsidan, så vi har olika bakgrunder vilket gör att vi kompletterar varandra. Det är en styrka hos oss, framhåller Johan Téenhäll.

Det var i början av 2021 som Grundia fick frågan från projektledaren Martin Lindholm om hur man kunde förstärka byggnaden som hade stora sprickbildningar – ett tecken på att husgrunden var i rörelse.

Huvudbyggnaden, barockslottet Lindholmen, förstördes i en dramatisk brand 1792 som sägs ha pågått i tre dagar. Av de ursprungliga fyra flyglarna finns två fortfarande kvar, och det är betjäntflygeln från 1721 som har bevarats.

Efter provborrningar och grundliga undersökningar togs en fullständig ritning fram för att gå vidare till huvudfasen av räddningsaktionen. Beslutet om hur man skulle gå vidare togs gemensamt av antikvarien, Länsstyrelsen, projektledaren och ägarna och det gjordes en avvägning mellan olika tekniker. Husets dåliga skick krävde en insats utöver det vanliga.
– Det skulle inte gå att på ett traditionellt sätt slå i pålar. Vi var tvungna att gräva oss ner och gjuta en 20 centimeter tjock betongplatta och förstärka den i väggarna för att stabilisera sättningstakten.

Den stora utmaningen har varit att göra jobbet utan att det blir skador på huset. Flera hänsyn och försiktighetsåtgärder har tagits.

– Vi har sett ett fantastiskt resultat på ett oerhört nedgånget hus.
Syftet med bevarandeprojektet är att få fram hur man bodde och hur man levde vid den tiden för att visa upp för besökare. Finansiellt har detta varit möjligt genom delfinansierad projektering av Länsstyrelsen. I räddningsaktionen kom även flera stiftelser med som finansiärer, bland annat genom Kungens anslag från “Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur” men även ägaren själv.

I somras visade Läckö slott en fotoutställning med Per Lindströms bilder från räddningsarbetet. Gårdens delägare Per Lindström har också skrivit en bok om slottets historia, välbesökt av kungar men också av Carl von Linnés besök på Lindholmen. Den beskriver också delägarnas ansträngningar för att samla in de medel som krävdes för att säkra betjäntflygeln.

– De har fått fram historien bra och gjort den spännande, det får man verkligen ge dem, ägarna, avslutar Johan Téenhäll.

Grundia är inriktade på grundläggning och grundförstärkning och bildades 2010. De senaste åren har bolaget vuxit till att vara ett av de större grundläggningsbolagen i branschen. Sedan 2021 ingår bolaget i Nordisk Bergteknik.